åå, va skönt att höra din röst! jag gillar att vi pratade som vanligt igen. Tack min vän! Fast....undra om det inte blir värre, egentligen?! jag insåg hur mycket jag vill ha dig och det är jobbigt [det värsta som finns är att vilja ha något man omöjligt kan få]. Samtidigt har jag börjat acceptera att du är min vän och det är jag mer än glad för. Bättre vän kan man knappast ha...
Utgång imorgon? Ja för sjutton. Blir dock en vit kväll, behövs ibland. (okejdå, halvvit åtminstånde)
Innan dess blir det avslutning i aulan, fika med brudarna och 6 timmars jobb! Det kirrar gott i kassan nästa månad om inte annat.
Godnatt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar